måndag 5 april 2010

AQUARIA
















jag borde ha blivit marinbiolog. förvandlingen till Klara, 4 år som inte har några gränser, allt är fritt. Klara, 4 år som skriker Anders Zorn är död, Anders Zorn är död när kulturtanter och kulturfarbröder vill gå sin guidade tur på Anders Zorn-museet i lugn och ro. Klara, 4 år som tycker att livet är en lek och Klara, 4 år som i protest gör precis som hon vill och skrattar sen.

Ser du samma som jag ser B1? Jag tror det B2!



När damerna Fluff entrade frukostsalen gapade alla av förundran. undran, ja för att jag aldrig sett liknande. dra på trissor!

söndag 7 mars 2010

du gör mig lycklig



herr grottman, du rycker i mina knän och får mitt inre att le. jag vill va en medelålders manlig musiker.

uppmuntring från värmländskt håll...

...och litegrann efter hot om sluterier med bloggläsning.


fredag 26 februari 2010

Ingen EMO-tionell självskada

För den som läser mitt inlägg men inte känner till vem jag är, kommer här snabb information som kan vara intressant i sammanhanget. Jag pluggar till sjuksköterska och i är skrivande stund inne på min sjätte och sista termin på utbildningen. Jag har en dröm om att i framtiden få arbeta inom psykiatrin då jag brinner för att hjälpa människor som lider av psykisk ohälsa.

Jag och min goda klasskamrat Cajsa, skriver vår c-uppsats om upplevelser av självskadebeteende. Som väntat är det härligt att slå hål på idiotiska fördomar om tjejer/unga kvinnors inre värld.

Självskadebeteende är mycket sällan ett försök att ta sitt liv. Det bör snarare tolkas som ett sätt att orka överleva. Det låter kanske paradoxalt, men om jag säger såhär så blir det mindre svårbegripligt; Självskada är någonting som kan hindra en person från att senare ta sitt liv, genom att på kort sikt stoppa de smärtsamma känslor som håller på att ta över. Att självskadebeteende är någonting som främst förekommer bland unga kvinnor, kan omöjligt ha undgått någon. Men okunskap leder som alltid bland oss människor, till en hel del skitsnack samt korkade rykten och icke-kunskap. Att unga tjejer eller EMO-kids skär sig i armarna för att de är uppmärksamhetskåta är allmänt vedertaget skitsnack. Till och med bland vårdare inom psykiatrin tycks detta beteende feltolkas så till den milda grad att sk ”självskadetjejer ”blir till jobbiga och svårhanterliga patienter. Att tjejer inlagda inom den psykiatriska vården skadar sig med enda avsikt att jävlas med sjukvårdspersonal, måste vara den mest korkade uppfattningen hittills. För att göra det hela lite enklare för alla IQ-befriade ryktesspridare där ute, kommer jag här att punktvis stapla upp några riktiga anledningar, som kan förklara varför självskadebeteende används.

- Självskadebeteende är en effektiv ångestlindrare. Och när detta upptäcks, finns rakbladen nära till hand som en tillfällig nödlösning när ångesten är så stark att den upplevs som ohanterlig.

- Psykiskt illabefinnande är bland det mest smärtsamma en människa kan uppleva. Det kan ofta vara svårt att förstå sig på, och kan man förflytta den psykiska smärtan till att bli någonting fysiskt i stället, är detta inte bara mindre smärtsamt, utan även mer begripligt.

- När ens inre värld är i kaos, kan självskadebeteendet, till skillnad från mycket annat, upplevas som någonting man kan kontrollera.

- Att uppleva alienation eller dissociation innebär att uppleva overklighetskänslor och känslor av främlingskap till den egna kroppen eller omgivningen. Detta är en biologisk copingstrategi och fyller en viktig skyddande funktion för oss människor när vi utsätts för trauman av olika slag. När dessa overklighetskänslor fyller en människa vid fel situation, har de inte längre någon skyddande funktion och det kan upplevas som ytterst smärtsamt. Att skada sig själv kan då vara ett sätt att bryta alienationen och dissociationen för att återvända till verkligheten.

- Självskadebeteende kan vara ett uttryck för självhat eller självbestraffning.

- Självskadebeteende kan fylla en kommunikativ funktion. Att säga att man mår dåligt, är sällan ett lika effektfullt sätt att få omgivningen att bistå med hjälp. Det finns det många exempel på inom psykiatrin.


När tid finns, kommer jag att dela med mig av mer kunskap i ämnet.